Vad kostar gödselkörningen?

Var uppstår kostnaden för gödselkörningen?

Gödselkörning med tankvagn består i praktiken av flera återkommande moment:

• lastning
• transport till fält eller mellanlagring
• tömning och spridning
• returkörning

Transporten står ofta för den största delen av arbetstiden, men även lastning och tömning påverkar den totala kapaciteten. Själva lastningstiden och tömningen kan vara korta moment, men de sänker snitthastigheten för hela arbetscykeln och därmed också mängden gödsel som kan flyttas per timme.

När tiden per lass ökar minskar kapaciteten uttryckt i m³ per timme. Det betyder att samma volym gödsel kräver fler maskintimmar, vilket i sin tur ökar kostnaden.

Vilka delar påverkar kostnaden?

Kostnaden för gödselkörningen styrs inte av en enskild faktor utan av hur hela transportkedjan fungerar. Några av de viktigaste faktorerna är:

• transportavstånd mellan lagring och fält
• tunnans volym
• medelhastighet under körning
• lastningstid
• tömning och spridningstid
• antal kubikmeter som ska hanteras under året

I praktiken är det kombinationen av dessa delar som avgör hur många lass som hinner köras per timme. Ju längre tid varje arbetscykel tar, desto lägre blir avkastningen i m³ per timme.

Hur mycket gödsel producerar jag?

För att bedöma kostnaden för gödselkörningen behöver man först uppskatta hur stor gödselvolym som ska transporteras. Ju större årsvolym, desto större betydelse får varje minuts skillnad i tid per lass.

Gödselproduktionen varierar mellan olika djurslag, utfodringssystem, vattenanvändning och hur stallsystemet är utformat. Som grova riktvärden används ofta följande nivåer:

• mjölkko: cirka 20–30 m³ flytgödsel per år
• slaktsvin: cirka 2–3 m³ per år
• sugga med smågrisar: cirka 6–8 m³ per år

Den exakta mängden på den egna gården behöver alltid bedömas utifrån det egna systemet, men redan ett grovt överslag ger en tydligare bild av hur många kubikmeter som faktiskt ska flyttas under året.

Var ska gödseln transporteras?

Transportavståndet är en av de viktigaste kostnadsdrivarna i gödselhanteringen. När avståndet till spridningsarealen ökar läggs en större del av arbetstiden på vägtransport.

Därför finns det skäl att planera körningen och se över om delar av transportsträckan kan kortas eller organiseras annorlunda. Det kan till exempel handla om:

• placering av satellitlagring
• bufferttankar nära fält
• delvis pumptransport till mellanlagring
• kombination av pumpning och tankvagn

Genom att pumpa flytgödsel till en bufferttank eller satellitbehållare kan vägtransporterna ibland reduceras där de är som mest tidskrävande. Det behöver inte innebära att hela transportkedjan byggs om. I många fall handlar det om att kombinera pumpning och tanktransport för att effektivisera gödsellogistiken.

Läs mer i artikeln Hur långt kan man pumpa flytgödsel?.

Kalkyl

Ett enkelt sätt att uppskatta kostnaden är att utgå från hur mycket gödsel som kan transporteras per timme. I den här kalkylen används en timkostnad på 1000 kr per timme för maskinstation.

När kapaciteten i m³ per timme är känd går det att uppskatta en ungefärlig transportkostnad per kubikmeter:

• 100 m³ per timme = cirka 10 kr per m³
• 50 m³ per timme = cirka 20 kr per m³
• 25 m³ per timme = cirka 40 kr per m³

Skillnaden uppstår inte främst i maskinen i sig, utan i hur mycket gödsel som faktiskt hinner flyttas under samma arbetstid.

Målet med kalkylen är att visa hur små förändringar i tid per lass påverkar den totala kapaciteten. När transportavståndet ökar eller lastning och tömning tar längre tid sjunker mängden m³ per timme. Därmed stiger också kostnaden per kubikmeter gödsel som transporteras.